Nostalgikick

Vårsolen skiner och magen kurrar. Egentligen borde man äta lunch. Istället funderar man på hur härlig hösten var och blir så där smått nostalgisk. En liten fågel viskade i mitt öra att botten skall renskrapas kommande höst... Bäst att fortsätta vara nostalgisk...

s/y Johanna

Båda bilderna är lånade från båtrenoveringsdagboken Kustkryssaren Johanna

Ett intressant pågående seglingsprojekt i Helsingfors med omnejd är kustkryssaren Johanna - en charmig dam på 40 fot ritad av Tore Holm. Själva projektet drivs av Raka Rör rf och riktar sig till mindre bemedlade barnfamiljer. Mottot lyder, allt är till låns, och bara av bilderna att döma lovar Johanna såväl oförglömliga som äventyrliga seglatser - för att inte prata om den tjusiga släpjollen Anna...

Swing night

Välkomna på Swing night vid Skafferiet@Ritz

På gamla biografen Ritz i Vasa arrangeras i morgon kväll en Swing night i samarbete med the Ritz Lindy Hoppers och Korsholms Big Band. Dra med vännen/väninnan och dansa Harlem med oss. Biljetterna kostar 6€. Redan kl. 18:00 öppnar drop-in-class där du som nybörjare får lära dig grunderna i Lindy Hop. Därefter följer:

Live Music

Show med the Ritz Lindy Hoppers

Social dans till kl. 23:00

Lindy Hop (jitterbug) är en afro-amerikansk pardans som har sitt ursprung i 40-talets Harlem. Dansen är fartfylld, fri och improvisativ, dansas till swing och jazz och passar för alla åldrar. För att komma i stämning, se youtube-klipp 1 och 2.

Månskenspromenad

Äntligen köldgrader! Tog en kvällspromenad till segelföreningen i fullmånens sken. Friskt och vindstilla. Det frostiga gräset utanför båtskjulet knastrade under skorna och i strandbrynet rasslade tunn, tunn nyis bland vassen...

Tyvärr hade jag inte med kameran.

Snart kan man börja plocka fram långfärdsskridskorna ur sommarförvaringen och bege sig ut på de spegelblanka, sjungande isarna...


Borde också renskrapa mittfiskarna och hackbrädet...eventuellt i helgen.

En annan vardag

Systers nyinköpta lägenhet har blivit en temporär arbetslokal. Möblerna är rediga utan snirkliga krusiduller och märkvärdiga utsirningar. Det bastanta matbordet förskönar. Vitrinskåpets hemligheter. Mjölksilen, träffsäker som taklampa. Stolarna enkla och praktiska. Allt från gamla mor Ida. Farmors linneskåp från 50-talet, svårt skadat, men givetvis värt en chans. Flammiga väggar, uteblivna lister, udda håligheter.

Hinner allt bli färdigt innan jul?

Vindkraft?!

Vindkraft, javisst!

Men i vår vackra skärgård?

I hjärtat av världsnaturarvet, på det vackra Bergö...

Ofta tar människor starkt ställning för eller emot något som de egentligen saknar gedigen kunskap om. Åsikterna baseras sällan på fakta. Lika ofta hör jag personer vara anhängare, eller motståndare, av en företeelse, i princip.

Det senare tänkandet beskriver vindkraftsdebatten väldigt väl. Jag får alltid, den skärgårdsvän jag är, en nästan ohämmad lust att ropa ut,

-Vad tycker du i praktiken då?!

Tänker vi på vilka konsekvenser vårt agerande får för människorna och miljön som direkt berörs av omvälvningarna som vi i princip stöder?

http://www.flickr.com/photos/blairlittle/ / CC BY-NC-ND 2.0

Artikel på svenska.yle.fi

Det hela började egentligen med köpet av tidningen Puuvene där en notis i Classic Boat (augustinumret) refererades. Upptakten till denna kan läsas på RYA:s webbplats här.
Handlar även den om vindkraft...

Nu har jag skrivit av mig frustrationen av okänt ursprung! (som knappast hade väldigt mycket med vindkraft att göra).

Återstår bara att önska er, bästa läsare, god natt. Vi återkommer!

Gratulerar på födelsedagen!

Idag fyller en kär väninna år. Det får mig att fantisera om kappsegling: hon, jag och syster. Varför inte? Träning, träning, träning och sedan barkar det iväg. Tävlingsnerver hos trenne finns så det förslår!

Lustigt nog var det jag som fick en tidig födelsedagsgåva av väninnan. Att överraska med gåva två månader i förväg får en att häpna och bjuda till fest, men ledsamt nog befinner sig damen på andra sidan Kvarken.

Gåvan var de utsökta, nylanserade tekopparna från Marimekko. Retrodesign slår aldrig fel i vårt hushåll. Det gröna sitter som en smäck i vardagsrummet, på det autentiska bordet från tidigt 50-tal.

Nu återstår det enbart att fylla kopparna med Tankar tjärte och plocka fram en god bok från hyllan - och vilken lämpar sig bättre än just Ta rodret, kvinna! av Linda Lindenau? Till ljudet av den prasslande, knastrande LP:n, förstås.

London

Det skramlar och skakar, skumpar och gnisslar, lamporna blinkar. På varenda station vi passerar blir jag uppmanad att Mind the gap! Står och trängs i ett hörn av kupén som är full av människor av varierande bakgrund och ursprung. The Tube, London underground störtar genom tunnlarna mot de centrala delarna av miljonstaden. Redan nu älskar jag London!

Tegelhusen, bussarna, taxibilarna, pubarna i vart och vartannat gathörn och poliserna med sina hjälmar, allting precis som jag föreställt mig och kanske just därför så surrealistiskt. För att inte tala om människorna, denna mängd och mångfald av människor, denna stämning och atmosfär som jag absolut inte föreställt mig.

London lämnade en längtan efter snabbvisiten som inte kan botas med något annat än ett återbesök.

På ett antikvariat på Portobello Road hittade jag en bok av Jimmy Cornell, från His Masters Voice en skiva med CCR och från Heathrow en flaska utsökt single malt.

Svinalängorna

Ikväll klär vi upp oss för ett besök på teatern. Pjäsen Svinalängorna utspelar sig under en tid då Caramia var mycket ung. 70-talets nytänkande, men folkbåten var redan då ett beprövat koncept.

Wasa teater: Svinalängorna

Återblickar

I väntan på en ny morgondag bläddrar jag igenom sommarens vackraste – och fotograferade – ögonblick. Första frosten kom för ett par nätter sedan och trots mina 25 år lär jag mig aldrig att höstens kyla är bitande kall. Vetskapen om Caramia i skjulet värmer hjärtat.

Den stillsamma höstdagen till ära tog vi en körtur via Replot. Rullandes över bron skenade tankarna iväg. Vi fantiserade givetvis om en liten snurrebåt. En gammal inombordare och ett skönt puttrande med en picnic korg i fören hade suttit som en smäck!

Nu unnar jag mig en sista fotograferad stund av viken utanför vår balkong. Mörkret lägger sig snabbt.